Jane Brain

Intervjuaren: Jan, din schizofrena jävel! Säg mig, hur känns det att vara i Stockholm? Vad ser du? Vad kommer hända? Nervös? Vad vill du göra?

Jan: Känns rätt så Gött facktist... Nej men skämt på sido gällande smala sussie. Kan börja med att berätta hur dage...

Intervjuaren: Det var ju inte riktigt det som var frågan att vi ville höra hur din dag börj...

Jan: Amen va fan! Det är väl endå så min blogg, folk vill ju veta vad jag har gjort om dagarna och vad som hänt bla bla et.c...

Intervjuaren: Jo jo men nu kör vi ju en intervju här och då gäller facktist vissa regler på hur en sådan ska gå till, du kan ju inte bara komma fram här och berätta andra saker som har något med frågan i sig. Måste du ju förstå, det är ju som att Martin Luther King skulle berätta om att han hade en mardröm om att runt 2000 talet skulle en man bli president som skulle bomba Afganistan. Det hörde ju liksom inte till...

Jan: Ja men då får du väl ställa den frågan vad jag gjort idag exempel..? Hur svårt kan det vara.

Intervjuaren: Men jag vill inte veta vad du gjort idag fattar du väl!

Jan: Ja.. synd för dig, blir det ingen intervju... Jobbigt va!

Intervjuaren: Okej då! Får som du vill... Hur har din dag sett ut idag Jan?

Jan: Men va trevligt att du frågade de. Jo som jag SA innan jag blev avbruten så vaknade man upp i källaren i Filipstad hemma hos sina föräldrar, vakade först runt 08-09 ståret, kollade klockan och tänkte mig, fan det är skönt att sova så sover vidare, vaknar yttligare igen runt 10, sover lite till, sedan efter 11 tiden bestämmer jag mig för att facktist gå upp.

Huset är tomt som vanligt, dom är ute och arbetar så kliver in i duschen. När jag väl kommer ut så är farsan hemma, kollar på biljard tunering på EuroSport, ja, på EuroSport, biljard är en sport så passa er! (wtf).

Morsan kommer hem, äter lunch, gör läffsor och smäller i mig 3st hela, NICE! Sen närmade sig klockan 15 och satt då på bussen till Kristinehamn. Under bussturen slog man på ett avsnitt Supernatural, lagom i tid tills det var slut var man framme. Väl framme, en väntetid på 1timme, senaste avsnittet på Pure Pwnage, BAM, borta, resterande tiden läsning i Level tidningen.

16.55 gick bussen, jag var framme i Stockholm 20.40, under dessa timmar kollade jag ett av Supernatural sedan övergick det till flash i Newgrounds och vid sidan av blev det Robot Chicken. När man klev på var det verkligen småkfullt i bussen, blev att man satt bredvid någon och hon började senare käka macka och dricka och faaan vad det luktade, inte så nice. Men som tur var så blev det BAM i Örebro och skitmånga gick av så man kunde förflytta sig, som ledde till att man fick en elstation för datorn så man kunde leva längre.

Framme vid Stockholm, Sveriges huvudstad! Möts av att en "Här är gångbana/Herr gårman" skylden är nerkörd till marken och som ersättning stod en stor fel bil med oranga lysen som blinkade, vad gör man inte för upplysningar. Tågar mig väg upp till min syster Karin. Knappar in koden och sedan är man inne.

Så här är jag nu, fått sängkläder och har bäddat sängen, packat in kläder i byrån som jag fått 3lådor av samt lagt de mesta på byrån som är elektronik prylar. Får min skärm nästa vecka då föräldrana kommer upp, lite jobbigt att behöva släpa på den också.

Intervjuaren: Um, ja, det var ett långt svar, men ja, stor fråga så att säga. Ska vi fortsätta med de vi tänkte börja med. Hur känns det till en början, är du nervös? Jobbigt? Vill du hem?

Jan: Det känns lite läskigt facktist, vist jag har sovgit hos min syster ett par gång här i denna lägenhet och i samma säng, eller bäddsoffa om man ska vara petig. Men denna gång känns det annorlunda. Nu ska jag bo här i 4veckor, kommer äta middag med dem varje dag och dela vardagen med dem, deras vardag. Det är ju en annan familj, Karin, Magnus och deras son Oscar. Sen kommer jag som är Karins bror och i 20års åldern in och ska vara inneboende i 4veckor. Inget illa menat alls, kommer bli bättre i veckan det är klart! Ett steg i taget så att säga.

Lite nervös eller hur man ska beskriva det för morgondagen då jag ska ta mig till Turbin Reklambyrå och ha min första dag där, börjar 09.00. Hon VD som jag pratat med verkar vara en jävigt trevlig och pratsam prick så men jag kommer nog jobba med 3 andra snubbar som jag inte vet hur dem är eller beter sig, vet inte rikigt vem jag kommer få uppdrag från eller hur deras kontorsmiljö serut. Vet bara att jag ska ha med min egen dator eftersom dom inte hade någon, men en skärm skulle dem skaffa fram som jag fåt plugga in, tangentbord och mus har dem inte sakt något om, men hoppas på att dem skaffar, ialla fall tangentbord. Har ett men vill jag ha för mig själv här hos Karin.

Intervjuaren: Låter sig höras...

Jan: Va?

Intervjuaren: Nej bara ett uttryck jag använder, istället för typ "Ah okej, trevligt" eller liknande. Jätte många som reagerar som dig men tror mig att jag hört det någonstans och därav jag börjar säga så. Väldigt länge sedan jag började säga det dock men ändå, historie...

Jan: Handlade inte detta blogginlägg om mig.. ?

Intervjuaren: Vist jag, ursäkta mig. Ska vi fortsätta? Ska vi ta en neutral fråga kanske, vad ser du just nu, vad finns i rummet du befinner dig i?

Jan: Ja befinner mig just nu i... ja, har varit kontor men det är väl nu mera 50% kontor och 50% Oscars rum. Men nu när jag är inneboende så har dom flyttat på Oscar och hans säng in till deras sovrum istället. Utöver de... Chiffonje där dem burkar ha sin dator, bokhylla, mer bokhyllor, eller ja, så många har dem inte , men vi säger 3st. En dörr som leder ut till hallen, tvåst dörrar (bredvidvarandra) som leder till Tv rummet, båda stänga för viljan att ha privacy. Byrå, tvättkorg? Oscars leksaker, nerdragen rullgardin som jag inte RIKTIGT vet om jag står i skuld till att ha förstört, drog ner den till max, sakta och säkert, sedan tog det stopp, no big deal. Kollade upp och såg att den började gå upp i ena kanten. Vilket inte är så bra om man ska försöka rulla upp den igen, men får kolla på det imorgon sen om det går att fixa...

Utöver det, rätt tråkig fråga att svara på, liksom finns matta, 2trästolar och 1 rullstol bla bla bla.. Boooring!

Intervjuaren: Ja ja vist vi fortsätter... Vad kommer sen de närmsta dagarna tror/vet du?

Jan: Imorgon är som sakt första praktikdagen på lian (JUST DET! måste ju skriva dagbok, fan inte glömma det... tack för att du påminde mig!). Ska bli roligt och se hur den kommer bli om det blir något arbete imorgon eller om det är chilltider. Se hur länge man håller på och arbetar imorgon, gäller ju att komma in i deras rutin och arbetsflöde.

Annars har jag tänkt mig ialla fall gå ut på stan självklart! Kolla runt lite och gå in i affärer och shopa! Framför allt måste jag köpa mig ett par nya mjukisbyxor. Något som står på priolistan. Tanken var, att på Tisdag är det Kolla tävlingen, fick ett mail från en i skolan då man kunde köpa biljett för reducerat pris, mailade tillbaka henne och frågade hur man fick och betalade... Men inte fått något svar så skiter i det, även om jag får svar imorgon. Känner att efter 2a dagen i Stockholm åka tunnelbana och vara ensam på något som håller på till kvällen och sedan ta sig hem igen inte känns så... ja, vill gärna kunna vara säker på tunnelbanan och lite så. Vill inte åka vilse eller liknande.

Annars ja, vet inte riktigt, försöka se om man kan få ordning på mina dreads? Besöka Tobias och Niklas någon gång också självklart!

Intervjuaren: Vad vill du göra JUST nu, vad är kan du tänka dig att göra, vad vore kul?

Jan: Haha ja du! Mycket facktist, hoppa bungy jump, åka GoCart, Paintball, Folkvagnsrace... Ja, har ju denna flygar grejen som jag fick av syskonen i födelsedags present, ska ta och prata med Cecilias man som också fick en sådan och höra hur han tänkt sig kring denna. För detta går bara att göra nu under våren/sommaren p.g av vädret, men det ska bli roligt ialla fall.

Intervjuaren: Hörde ett rykte om att du festade med dina polare förra helgen, berätta om det.

Jan: Självklart! Det hela började facktist redan på Torsdagen! En väldigt busig Lucifer dök upp utanförvarning, ialla fall för Stefan. Hon ringde självklart mig och frågade vart Stefan bodde eftersom hon viste att han bodde centralt. Stefan som då planerat att hon skulle kommigt som på Fredag kväll blev rätt supriced, eller, ialla fall vad jag kan tänka mig då han planerat in ett möte sin arbets grupp. Jag fick då komma ner och vara barnvakt åt Lucifer medans han var borta. Vi försökte då laga Stefans säng genom att borra in skruvar, mer eller mindre lyckad, i slutet av dagen hade 2 av 3 bräder återgått till sitt normala, andra ord, inte fästigt alls.

Dagen därpå kom de resterande gästerna, Anders Tobias Fyr Widell och Niklas och festen kunde börja! Mer eller mindre, vi börjar med att besöka systemet och Tobias försvinner lika snabbt som han kom till Sunne. Tillslut hittar vi honom i en klädesbutik där han står han hittat en tröja som han letat efter överallt men inte hittat. Vi taggar oss in på en pizzeria och äter där, sen drar vi oss hem till mig och påbörjar drickandet.

Kör diverse kortspel.. SNES. Besök av metalsnubben senare... Vi gick ut för att få mer energi, ett förslag som kom från Stefan själv men som han sedan själv inte direkt har minne av att vi facktist gick ut. Därav, en kulle som vi gick upp för och ja, att ta sig ner är ju inte helt okänt att roligast är att rulla ner för en!

Lördagen lagade Lucifer mat vilket var MÅJGOOD! Var mycket bättre än om vi hade beställt pizza. Vi drog igenom oss hela Grotesco och fick oss meningarna "KAN DU INTe bara DRA!?" "Stick iväg nu innan jag slår dig på pungen" i våra skallar. 

Var mycket trevligt! Efter undersökningar att man inte hade träffat Tobias på över ett år var lite chocking men nu har man träffat honom samt Niklas och Lucifer som var senast på min födelsedag man såg dem.. (bortsätt från Lucifer gällande olyckan med Daniel...). Ja vi alla saknar honom och vore något aldeles extra om han hade varit med.

Men utöver det var det mycket roligt att se dem igen, uppskattad helg, helt klart.

Intervjuaren: Isbjörn?

Jan: Haha, ISBJÖRN! 2 stycken! *Visar 5 fingrar*

Intervjuaren: Haha, jag bara skoja med dig!

Jan: Isbjörn?... :'(

Intervjuaren: Ehum.. Vi fortsätter. Vad anser du om blogginlägg som är lika långa som en roman bok?

Jan: Det är som att dra en lina kokain i någon annans dreadlocks. Om man tycker om det eller inte, ja det är ju upp till var och en.

Intervjuaren: Tiden börjar bli mycket nu, du ska trodds allt upp imorgon, har du några sista ord?

Jan: Isbjörn...? Nej... något att tillägga vet jag facktist inte om jag har. Blev lite som en överraskning för mig själv måste jag säga att jag blev intervjuad så här mitt i natten men det har varit roligt. Lite minde off allt som händer nu så att man kanske har en chans att kunna somna utan problem och vakna med full energi för dagen som väntar.

Måste facktist tillägga att detta blir nog ett av de längsta inläggen som någonsin existerat på denna blogg, nog om att jag ibland burkar skriva långa men detta knäcker nog varenda grej jag ens gjort! Och då räknar jag med allt på Helgon också!

Intervjuaren: Haha, ja det kan jag facktist hålla med om, längsta intervju inlägget jag någonsin gjort, vi får se om det kanske blir flera av dessa i framtiden eftersom detta verkade bli rät lyckad, hoppas på att läsarna kommer gilla detta.

Jan: Haha jo helt klart! Om dom kommer ha taigt livet av sig om dom läst allt eller om bestämt sig för att inte offra den del av sitt liv åt att läsa detta återstår att se.

Intervjuaren: Vill här med tacka dig Jan för att du ställde upp och vill också tacka dig som läsare som stod ut med allt detta, önskar både dig Jan och er läsare en god framtid och hoppas att vi ses på återsende! Tack och hej!

Jan: Tack själv och ni läsare, vi syns självklart senare, när nästa inlägg blir, ja det vet man aldrig! ;)

Intervjuaren: Intervjun är nu slut och vill nu bara informera dig som läsare om att du har nyligen läst: 2219 ord, vilket motsvarar ca 5 A4 sidor.

Tack och hej!